Det är riktigt skönt att gå ut och gå det första man gör på morgonen, vet att man ska dricka en kopp kaffe också för att bränna mer men jag blir så jävla sjukt illamående så jag står över det! (:

Resultat ser man nu också, förr var det så att jag bara gick ner i vikt men nu försvinner jag i midjan och på låren också, äntligen! Fick på mig mina favorit mjukis byxor imorse. Snacka om lycka!

Inser inte ibland hur mycket jag egentligen gått ner, det är helt sjukt. Hittade fotografier på mig och min brorsson Sixten på Liam´s 1 års kalas, oj så stor och rund jag var. Jag minns smärtan, och jag mår dåligt av att se mig själv förstår inte hur jag klarat av det här?

Jag blir starkare och starkare för varje dag som går, och allting blir bara bättre och bättre när jag märker förändringarna jag själv, förut försökte jag gilla med det dom andra såg medans jag hatade mig själv.

Nu börjar jag lixom gilla det jag ser, och självförtroendet börjar kommer tillbaka. Men det är en lång väg kvar tills min normalt vikt, jag går sakta men säkert fram. Hittintills har det ju gett resultat.

10 Juni 2009 - vikt 134 kilo.
Idag 22 juni 2011 - vikt 92 kilo.

När folk ser mig kan dom aldrig gissa min vikt, mina nära och kära tror att min vikt är runt 80, och det är jag tacksam för men det är pga min längd. Så det är jag positiv till.

Mina matvanor är ändrade sen långt tillbaka, snacks, cola och allt annat onyttigt är stryket. Jag blir galet sugen efter det men jag har stått över det många gånger när andra i min närhet har suttit och gottat sig. Men jag vet att jag också är värd en glass, ett glas cola för att jag ska klara av allting.

Ali stöttar mig till 110% och varje dag när han kommer in genom dörren säger han att jag är vacker och att han ser förändring för varje dag som går.. När han är glad är jag glad (:

Väntar på lillskruttan som fortfarande sover, sedan ska vi äta lite lunch sen ska jag ut och gå i skogen.. Bara det inte börjar regna.. Regnet förstör min vardagliga syssla!!