Avslutat kapitel..
ATT LEVA MED STRUMA ÄR INGEN ENKEL MATCH!
Det är snart 1 år sedan jag fick samtal om att jag åkt på struma, vilket innebär att ämnesomsättningen är rubbad (trasig) och att antingen blir man smal som en sticka eller stor som ett hus.. Jag blev stor som ett hus och blev/är kraftigt överviktig fortfarande.. Det var ett väldigt stort steg i mitt liv, jag blev rädd och trodde att jag aldrig mer skulle få uppleva lycka igen i mitt liv.. Dagarna var en ren plåga och jag skämdes att se mej själv i spegeln, jag kände mej ful och äcklig och jag ville inte visa mej ute utan gömde mej inomhus och min ork till min son var inte så speciellt stor, jag kände mej värdelös som mamma och grät minst 10 ggr om dagen och önskade att jag kunde ge han ett bättre första år..
Jag har än inte min direkta dos för levaxin och åker och tar mina blodprov, mina värden ser bra ut och jag har stannat i vikt även fast jag är gravid, läkare och barnmorskan säger att jag har ingenting att oroa mej för utan att jag ska känna en lättnad eftersom jag redan har mycket vikt att bära.. Min dotter har det hur bra som helst i magen och tar all näring hon behöver!
Jag ska inte säga att jag inte har det jobbigt nu, men det är bättre än förut! Lever fortfarande med en grymt stor övervikt och har fortfarande besvär med rygg och ben och jag vet att det kommer bli värre genom månaderna ju större magen blir..
Allting kommer gå bättre när jag får börja på diet och sträva efter min orginalvikt som jag länge längtat efter.. Jag ska inte klaga utan jag är väldigt lycklig och glad över att jag ska föda min sons syskon men om jag skulle få ha valt så skulle jag ha väntat några år och "lagat" min kropp först.. Men det var gud som valde och jag är jätte tacksam för det!
Jag har varit en hemsk plåga!
Struman ändrade min personlighet, jag gömde mej i ett skal och stog inte för mina ord eller vem jag var.. Folk i min omgivning la märke till det snabbt och undrade var som skedde, idag är jag den jag alltid varit och jag har lagt det som var bakom mej! Kommer aldrig igen låta någon/något ändra mitt yttre och inre..
Jag har tagit stora kliv det här året och gått igenom en hel del, jag har inte bara blivit sjuk utan också fött en son och blivit en jävla bra morsa och jag är stolt över mej själv idag att jag klarat av allt detta och inte gett upp, vilket faktiskt många gör när man också hamnar i en sån stor och tung deperation..
Under dessa månader som jag mådde som dåligast tänkte jag bara på mej själv och jag har aldrig levt så dåligt i hela mitt liv, jag skäms idag hur jag behandlade min familj och framförallt min livskamrat som jag är EVIGT tacksam för.. Jag skrek och slog och behandlade han illa, men han stog kvar rak i ryggen och berättade varje kväll innan jag skulle sova hur mycket han älskade mej och sa att jag inte skulle skämmas för den jag var.. Och att han ALDRIG skulle sluta älska mej oavsett om jag blev så tjock så jag inte kom ut genom yttedörren.. Han har och kommer alltid få mej och skratta åt det som igentligen är hemskt och ledsamt men att leva med en person som får allt att se bra ut är den man alltid ska hålla kär och aldrig släppa taget om! ♥
Jag vet, vilket alla andra vet att jag alltid kommer att få leva med denna dumma sjukdom och ständigt få käka tabletter, men så länge jag kan ge min familj kärlek och få mej själv att må bra och känna mej vacker så vet jag att jag kommer klara det tills den dagen då jag dör.. Jag hoppas bara gud står vid min sida och öppnar armarna till att jag kan få en möjlighet att få minska i vikt..
Jag är ÄN inte nöjd med mej själv och jag vill ha mitt självförtroende tillbaka på 100% som förr då jag alltid kände mej vacker och var säker på mej själv, den dagen då jag kan ställa mej framför spegeln och se ett vackert ansikte med en fin kropp ska jag skrika ut all min lycka och alla ni i min närhet kommer märka av min tacksamhet och ni som känner mej bra och fortfarande står vid min sida vet att jag inte är någon som ger upp!
För mej är detta ett avslutet kapitel, jag mår bra idag och klarar av att leva idag ett normalt liv utan ilska och hat i mina tankar, jag är glad för det liv jag lever och älskar min gubbe ali och våran son och våran efterlängtade dotter! Utan er vore världen igenting, jag älskar er!
& Mamma, Pappa, Storesyster.. Jag har inte glömt er! Ni vet vad ni betyder..
Du är den starkaste jag vet gumman, skönt att höra om din styrka till ett nytt oskrivet blad i ditt liv! Det förflutna är förbi nu och vi kan bara finnas till och lyssna nu så att detta blad slutar bättre och vi kan stänga boken med problem från struman för evigt! Din dotter är en gåva från ovan, du är gud evigt tacksam för henne. Allt blir bra till slut ska du se,jag vet det. DU med. DU är den starkaste jag vet!
OCH: DU har alltid varit och kommer alltid vara vacker i våra ögon gumman, i mina ögon! Du är en super morsa som ens pallat kliva upp om dagarna med tanke på den tunga börda du tvingas bära på. Du är guld värd syrran. Du är stark,vacker,bäst!! Glöm inte det!
