Det var segt att ta sej upp imorse, hade så sjukt ont igår i livmodern och jag kände varje rörelse hon gjorde och jag trodde hon skulle komma ut. Under natten var magen som en kula längst ner och man såg hur hon hade sjunkt. Hon är redo att komma nu, det märks.

Första timmen på dagis var jag med honom, sen ville jag ge det ett försök att lämna han själv. Det var jobbigt att höra han gråta efter mej. Stog vid utgången och väntade kunde verkligen inte gå om han fortsatte gråta, men han slutade så jag blev lugn och begav mej hemåt. Gick över till gamla lägenheten och fixade det sista och sedan började jag och gubben min städa här hemma.

Ringde och frågade hur allt hade gått på dagis för ungefär 30 min sen och det hade bara gått bra, han hade ätit och låg och sov så det är bara stackars mamma som är nojig. Imorgon måste han lämnas på dagis och vara nöjd, vi ska till kvarnhuset i jakobsberg och skriva på papper (faderskapsintyg) till dottra. Bättre och ha det gjorde, sedan kan man bara ringa in och säga personnr när hon kommit.

Väntade besök från en gammal tjejkompis som hon deckade om den j*veln och vaknade nyss. Men hon kanske kommer förbi senare, skulle vara så kul det var typ 3 år sen jag såg henne sist och hon väntar sitt första barn en dotter :), så jag hoppas hon kommer så vi kan börja om från början och finna varandra igen ♥

Snart ska grabben hämtas från dagis så jag ska ta hand om det sista här hemma och förbereda lite mellis till honom.

Nu hickar min snutta och hela magen rör sej! Hihi..